Vid val av alternativa tekniska system som
skall tillgodose en byggnadens energibehov eller vid
energieffektiviseringsåtgärder finns det flera faktorer som bör
beaktas. För att skapa en helhetssyn för energisystemet byggnaden
bör följande påverkansfaktorer studeras; yttre miljö, inre miljö,
driftsäkerhet, bekvämlighet, information och övervakning samt
ekonomi. Syftet med projektet är att finna en metodik som kan
beskriva de olika påverkansfaktorerna och vara till hjälp vid
energirådgivning.
En första etapp i projektet har avslutats (Etapprapport
2000:01).
Uppskattning av yttre miljöpåverkan från el
eller fjärrvärme har visat sig vara helt avgörande av hur man
betraktar den mix av produktionsenheter som används för att framställa
energislagen. Exempel på en mix kan vara en s.k. Sverigemix med de
förädlingsmetoder som i genomsnitt används för att framställa
el i Sverige. I etapp 2 kommer metodiken för den yttre miljöbelastningen
att vidareutvecklas bl.a. genom studier av effekter på den yttre
miljön ifrån olika mixar av el och fjärrvärme. Syftet är att göra
det möjligt att studera hur miljöbelastningen varierar beroende av
olika betraktelsesätt eller av olika scenarier om hur en
produktionsmix kommer att se ut i framtiden.
Etapp 3
Arbetet från de två tidigare etapperna kommer att samlas i en
databas vilken kommer att kunna beräkna miljöbelastningen orsakad
av energianvändningen för olika uppvärmningssystem.
[Överst på
sidan]
Regleringen
av olika tekniska system som värme och ventilation, sker idag
oftast mer eller mindre oberoende av varandra. Detta leder ofta till
suboptimering av hela husets funktion. För att uppnå en optimal
reglering av hela huset kommer det troligtvis att krävas någon typ
av överordnad styr- och reglerstrategi, förutom informationsutbyte
via nätverk och annan extern information.
Syftet
med projektet är att åstadkomma bättre komfort och lägre
energianvändning i villor och flerbostadshus då styrningen av
delsystemen värme och ventilation integreras. En sammanställning
av existerande reglerstrategier kommer att göras och några av
strategierna kommer att studeras djupare i SPs hussimulator.
Reglerstrategierna analyseras med avseende på termisk komfort och
energianvändning, uppdelat på el och värme.
[Överst på
sidan]
Individuell värmemätning aktualiseras allt mer i Sverige.
Många bostadsbolag, såväl kommunala som privata, inför
individuell värmemätning på försök i nya fastigheter eller i
samband med ombyggnation av befintliga fastigheter.
Idag finns i grunden två olika metoder som används. Metoderna
går under samlingsnamnen Direkta och Indirekta metoder.
Båda metoderna har sina för- och nackdelar. Med de direkta
metoderna mäts det värme som tillförs en lägenhet, vilket också
värmedebiteringen senare baseras på. Med de indirekta metoderna
registreras det inneklimat man har (i form av innetemperatur) i
lägenheten, vilket gör att hyresgästen i slutändan betalar för
den komfort han/hon vill ha.
Bortsett från kostnaden att investera i någon av metoderna, är
de vanliga nackdelarna man brukar peka på, dels att man vid direkta
metoder inte tar hänsyn till värmeläckaget mellan lägenheter,
dels att man vid indirekta metoder inte tar hänsyn till att det
finns tveksamma sätt att hålla nere temperaturen på i
lägenheter (t. ex. genom att öppna fönster).
Projektet kommer genom simuleringar jämföra Direkta och Indirekta
metoder. I studien ingår typiska utföranden av byggnader,
både nya och äldre, lägenheternas placering i fastigheten, mm.
Felen beroende av geografisk lokalisering kommer också att ingå.
Resultatet från projektet kommer att visa hur noggranna de olika
metoderna är i relation till varandra samt i jämförelse med det
debiteringssätt som idag normalt används för att fördela
värmekostnader.
[Överst på
sidan]
Samtliga företag som arbetar med energifrågor som rör
bebyggelse har ett uttalat behov av att veta hur mycket energi
byggnader använder. I synnerhet är detta viktigt i samband med
genomförande av energieffektiviserande åtgärder. Genom att mäta
energiförbrukningen före och efter åtgärd fås en uppfattning om
hur väl åtgärden/åtgärderna fallit ut.
När jämförelser av användningen av värmeenergi skall göras
är det väsentligt att frigöra sig från skillnader i klimat
mellan jämförda tidsperioder. En större uppmätt värmeförbrukning
under ett år jämfört med föregående, kan mycket väl bero på
att det senare året var kallare än det tidigare. Denna typ av
avvikelser, vilka beror av det aktuella klimatet under mätåret,
vill man frigöra sig ifrån och istället koncentrera sig på
avvikelser som beror av andra orsaker. Ändringar i värmebehovet från
ett år till ett annat kan bero på många faktorer, vilka skiljer
mellan olika typer av byggnader.
Jämförelser mellan olika år, eller delar av olika år, görs
med hjälp av s.k. normalårskorrigering. Den idag i särklass
vanligast använda metoden kallas normalårskorrigering med
graddagar. Denna typ av normalårskorrigering baseras på någon
form av förutbestämd innetemperatur och någon form av eldningsgräns.
Från t. ex. SMHI kan man prenumerera på det aktuella antalet
graddagar för ”sin” ort och tillsammans med antalet graddagar för
normalåret normalårskorrigera sin uppmätta värmeförbrukning.
Antalet graddagar för en ort är oberoende av byggnad och
verksamhet, dvs samma siffra på graddagarna används för att
normalårskorrigera värmeförbrukningen i alla typer av byggnader.
Själva grunden för framtagandet av graddagar baseras på en
uppskattning av intern värmegenerering i byggnader och hänsyn till
hur mycket solinstrålning som tillförs byggnaden och används för
att reducera värmebehovet. Denna schablonmässiga bas, vilken utgör
grunden för normalårskorrigering med graddagar, blir med nödvändighet
grov. För byggnader där det klimatberoende värmebehovet är litet
kan det vara tveksamt huruvida användningen av graddagar över
huvud taget ger en rättvisande korrigering.
Idag finns en annan typ av normalårskorrigering som används,
dock i betydligt blygsammare skala än graddagskorrigering. Den typ
av normalårskorrigering som avses kallas energisignatur. Med denna
metod jämförs en byggnad fortlöpande med sig själv och inget
behov finns av en basbyggnad av den karaktär som används vid
graddagsmetoden.
Projektet
kommer att visa när det är lämpligt att använda normalårskorrigering
med hjälp av graddagar och, kanske ännu viktigare, när det inte
är lämpligt. Metoden som kommer att användas för att studera
detta är att ingående jämföra ett antal byggnader i olika klimat
i landet, där normalårskorrigering görs dels med graddagsmetoden,
dels med energisignatur.
[Överst på
sidan]