Pågående projekt

Start
Om EFFEKTIV
Projekt
Senaste rapport
Publikationer
Nyhetsbrev
Pressmeddelanden
Deltagare
Länkar
Kontakt
Startsida deltagare
Miljöbedömning

Projekt

Pågående projekt

Teman

Vid val av alternativa tekniska system som skall tillgodose en byggnadens energibehov eller vid energieffektiviseringsåtgärder finns det flera faktorer som bör beaktas. För att skapa en helhetssyn för energisystemet byggnaden bör följande påverkansfaktorer studeras; yttre miljö, inre miljö, driftsäkerhet, bekvämlighet, information och övervakning samt ekonomi. Syftet med projektet är att finna en metodik som kan beskriva de olika påverkansfaktorerna och vara till hjälp vid energirådgivning.

En första etapp i projektet har avslutats (Etapprapport 2000:01).

Etapp 2 

Uppskattning av yttre miljöpåverkan från el eller fjärrvärme har visat sig vara helt avgörande av hur man betraktar den mix av produktionsenheter som används för att framställa energislagen. Exempel på en mix kan vara en s.k. Sverigemix med de förädlingsmetoder som i genomsnitt används för att framställa el i Sverige. I etapp 2 kommer metodiken för den yttre miljöbelastningen att vidareutvecklas bl.a. genom studier av effekter på den yttre miljön ifrån olika mixar av el och fjärrvärme. Syftet är att göra det möjligt att studera hur miljöbelastningen varierar beroende av olika betraktelsesätt eller av olika scenarier om hur en produktionsmix kommer att se ut i framtiden. 

Etapp 3

Arbetet från de två tidigare etapperna kommer att samlas i en databas vilken kommer att kunna beräkna miljöbelastningen orsakad av energianvändningen för olika uppvärmningssystem. 

[Överst på sidan]

Integrerade och smarta reglerstrategier

Regleringen av olika tekniska system som värme och ventilation, sker idag oftast mer eller mindre oberoende av varandra. Detta leder ofta till suboptimering av hela husets funktion. För att uppnå en optimal reglering av hela huset kommer det troligtvis att krävas någon typ av överordnad styr- och reglerstrategi, förutom informationsutbyte via nätverk och annan extern information. 

Syftet med projektet är att åstadkomma bättre komfort och lägre energianvändning i villor och flerbostadshus då styrningen av delsystemen värme och ventilation integreras. En sammanställning av existerande reglerstrategier kommer att göras och några av strategierna kommer att studeras djupare i SPs hussimulator. Reglerstrategierna analyseras med avseende på termisk komfort och energianvändning, uppdelat på el och värme.

[Överst på sidan]

Individuell värmemätning i flerbostadshus

Individuell värmemätning aktualiseras allt mer i Sverige. Många bostadsbolag, såväl kommunala som privata, inför individuell värmemätning på försök i nya fastigheter eller i samband med ombyggnation av befintliga fastigheter.

Idag finns i grunden två olika metoder som används. Metoderna går under samlingsnamnen Direkta och Indirekta metoder. Båda metoderna har sina för- och nackdelar. Med de direkta metoderna mäts det värme som tillförs en lägenhet, vilket också värmedebiteringen senare baseras på. Med de indirekta metoderna registreras det inneklimat man har (i form av innetemperatur) i lägenheten, vilket gör att hyresgästen i slutändan betalar för den komfort han/hon vill ha.

Bortsett från kostnaden att investera i någon av metoderna, är de vanliga nackdelarna man brukar peka på, dels att man vid direkta metoder inte tar hänsyn till värmeläckaget mellan lägenheter, dels att man vid indirekta metoder inte tar hänsyn till att det finns tveksamma sätt att hålla nere temperaturen på i lägenheter  (t. ex. genom att öppna fönster).

Projektet kommer genom simuleringar jämföra Direkta och Indirekta metoder. I studien ingår typiska utföranden av byggnader, både nya och äldre, lägenheternas placering i fastigheten, mm. Felen beroende av geografisk lokalisering kommer också att ingå.

Resultatet från projektet kommer att visa hur noggranna de olika metoderna är i relation till varandra samt i jämförelse med det debiteringssätt som idag normalt används för att fördela värmekostnader. 

[Överst på sidan]

Normalårskorrigering av energiförbrukningen

Samtliga företag som arbetar med energifrågor som rör bebyggelse har ett uttalat behov av att veta hur mycket energi byggnader använder. I synnerhet är detta viktigt i samband med genomförande av energieffektiviserande åtgärder. Genom att mäta energiförbrukningen före och efter åtgärd fås en uppfattning om hur väl åtgärden/åtgärderna fallit ut.

När jämförelser av användningen av värmeenergi skall göras är det väsentligt att frigöra sig från skillnader i klimat mellan jämförda tidsperioder. En större uppmätt värmeförbrukning under ett år jämfört med föregående, kan mycket väl bero på att det senare året var kallare än det tidigare. Denna typ av avvikelser, vilka beror av det aktuella klimatet under mätåret, vill man frigöra sig ifrån och istället koncentrera sig på avvikelser som beror av andra orsaker. Ändringar i värmebehovet från ett år till ett annat kan bero på många faktorer, vilka skiljer mellan olika typer av byggnader.

Jämförelser mellan olika år, eller delar av olika år, görs med hjälp av s.k. normalårskorrigering. Den idag i särklass vanligast använda metoden kallas normalårskorrigering med graddagar. Denna typ av normalårskorrigering baseras på någon form av förutbestämd innetemperatur och någon form av eldningsgräns. Från t. ex. SMHI kan man prenumerera på det aktuella antalet graddagar för ”sin” ort och tillsammans med antalet graddagar för normalåret normalårskorrigera sin uppmätta värmeförbrukning. Antalet graddagar för en ort är oberoende av byggnad och verksamhet, dvs samma siffra på graddagarna används för att normalårskorrigera värmeförbrukningen i alla typer av byggnader.

Själva grunden för framtagandet av graddagar baseras på en uppskattning av intern värmegenerering i byggnader och hänsyn till hur mycket solinstrålning som tillförs byggnaden och används för att reducera värmebehovet. Denna schablonmässiga bas, vilken utgör grunden för normalårskorrigering med graddagar, blir med nödvändighet grov. För byggnader där det klimatberoende värmebehovet är litet kan det vara tveksamt huruvida användningen av graddagar över huvud taget ger en rättvisande korrigering.

Idag finns en annan typ av normalårskorrigering som används, dock i betydligt blygsammare skala än graddagskorrigering. Den typ av normalårskorrigering som avses kallas energisignatur. Med denna metod jämförs en byggnad fortlöpande med sig själv och inget behov finns av en basbyggnad av den karaktär som används vid graddagsmetoden.